Nedräkning.

5 dagar kvar, sen kommer han hem, 30åringen. Anar att de här fem dagarna kommer vara de långsammaste ever.

Man kan ju tycka att vi hajpar den här hemkomsten lite, jag säger vi för han är precis likadan. Och jo, det gör vi säkert men från att tala och se varandra varje dag till 3 veckor ifrån varandra är rätt jobbigt. Och det kommer bli härligt när han kommer hem.

Så nu räknar vi båda ner tills han kommer. Att han blivit av med mobil och visakort osv gör det extra spännande. Kommer inte veta att han är här förrän han står utanför dörren. Tills dess får jag underhålla mig med en hemtenta och tänka ut nån mat vi kan käka.

Miss S

Glad!

Nu har jag fått prata lite mer med 30åringen. Det var meningen att han skulle ringa på skype men tekniken fungerade inte riktigt så det blev vanligt hederligt chattande en stund.

Inte klokt så skönt det var att kunna prata i hela meningar och få svar direkt. Höra hur han mår och vad dom har för sig. Och kunna berätta vad jag gjort under veckan, har hänt jobbiga saker och det vr skönt att få hans stöd.

Det var även skönt att höra att han saknade mig och att han tycker det känns lika konstigt som jag att inte kunna tala ordentligt varje dag. Sedan frågade han om han kunde stanna över hos mig när de kommit hem innan han åker vidare till sig. Såklart han fick! Så nu känns längtan lite mindre jobbig, jag får träffa honom direkt när han är tillbaka i Sverige.

Vi hann även med att tala om min tenta (eftersom den pågår när han kommer förbi) och vi bestämde att jag skulle åka till honom den lediga veckan efter tentan. Så skönt! Idag är helt enkelt en bra lördag =).

Miss S